Vet du vad kunskapsarbete är?

Idag kretsar våra liv och företag kring kunskap och begreppet "kunskapsekonomi" har blivit ett vanligt uttryck. Kunskapsekonomi och (senare) kunskapshantering handlar i grund och botten om att utnyttja kunskap för att förvärva konkurrenskraft, effektivitet etc. Men utmaningar och även stora misslyckanden i större kunskapshanteringsprojekt manar oss till att flytta vårt fokus till individuell nivå och ställa frågan: Vad är kunskapsarbete, egentligen?

Ett examensarbete genomfört av Webropol syftade till att definiera vad kunskapsarbete är, eftersom det är absolut nödvändigt för en fördjupad förståelse och helhetssyn på kunskapsekonomi. De två stora och inflytelserika tänkarna Peter F. Drucker och Fritz Machlup myntade begreppet kunskapsarbete i USA redan på 50-talet, men utvecklingen av begreppet har varit otillfredsställande.


Problemlösning i centrum

Avhandlingen, gjord av Lauri Nurmilaukas vid Aalto Handelshögskola, Helsingfors, Finland, definierar problemlösning som den viktigaste uppgiften för en kunskapsarbetare. Enligt det perspektivet bör all kunskapsförvärvning och kunskapsanalys syfta till att lösa problem. Störst värde och betydelse läggs vid att lösa komplexa och nya problem.

Dessutom, och i linje med grundläggande problemlösning, kräver kunskapsarbete vissa speciella individuella färdigheter. Eftersom mängden information och kunskap har ökat dramatiskt, har utövare utvecklat verktyg och metoder för att kontrollera och styra detta. Men ur ett mer holistiskt perspektiv är denna verktygsdrivna syn alltför snäv. I stället måste vi skapa kompetens baserat på kognitiva och sociala grunder. De färdigheter som krävs för ett effektivt kunskapsarbete listas nedan:

1. Hämta information
2. Utvärdera information
3. Organisera information
4. Samarbeta kring information
5. Analysera information
6. Presentera information
7. Säkra information

Ett intressant koncept är crowdsourcing eller den stora massans visdom, där det kollektiva sinnet är klokare än individen. Det finns intressanta studier som visar att, till exempel, säljprognoser gjorda av en grupp med självständiga människor blir mer korrekta än konventionella prognoser. Men för att kunna utnyttja detta behöver företaget både kognitiva och sociala färdigheter, samt de rätta tekniska verktygen.


Attityderna är grunden

Slutligen är vissa attityder viktiga för kunskapsarbete och utgör den sista delen av definitionen av kunskapsarbete. Kort sagt är det viktigt att både ha viljan att lära sig, och viljan att dela med sig av kunskap. Dessa attityder är avgörande och bör inte anses som triviala. Speciellt kunskapsutbyte är något som vi automatiskt tror sker i allt för stor utsträckning, men denna missuppfattning är källan till många misslyckanden vid kunskapshantering inom företag.

Sammanfattningsvis handlar kunskapsarbete om att lösa problem med förvärvad och analyserad information. En uppsättning av kognitiva och sociala färdigheter som stöd i detta, samt viljan att lära och dela med sig är grunden för allt kunskapsarbete. För att företagen ska kunna utnyttja kunskap på rätt sätt, bör de inte glömma det mest grundläggande hörnstenen i kunskapsekonomi, nämligen kunskapsarbetarna.


För mer information kontakta Lauri Nurmilaukas.
Läs den kompletta avhandlingen (på finska).